Just nu förbereder
sig en ung kvinna i USA på 29 år att dö.
Hon har
hjärncancer, och inte länge kvar att leva.
(Video längst ner)
Hon valde att flytta till Oregon, som är en av fem stater som har en lag
om ”Death With Dignety” – en värdig död.
Där har hon fått en dödlig dos smärtställande medicin, och kan själv
bestämma när tiden är inne för att ta denna.
För att få detta, måste två läkare ge en prognos att hon inte vill leva
utöver 6 månader.
De måste bevittna att hon är mentalt frisk, och inte är deprimerad utöver
vanlig ledsenhet över att skulla dö.
Jag tycker det
är rätt och viktigt att kunna få välja
dö en värdig död och sleppa stora
smärtor och mycket lidande.
Det ger en trygghet
i livets sista skeda.
Som sjukssköterska har jag sedd många människor dö.
Döden kan se mycket olika ut.
Döden kan vara fridfull och en befriare.
Men den kan också var en lång och smärtsam kamp.
Det är
läkarens uppgift att läka och rädda liv.
Men det är
också läkarens uppgift att minska lidande, och lindra smärta.
Jeg har sedd
läkare som känner sig otrygga på att gi för mycket smärtlindrande medicin - även
i tillfellen där familjen har blivit tillkallat för att vara hos den döende
sista natten.
De är rädda för att bli anklagad i efterkant, även för att mista arbetet.
Den som lider för detta är pasienten.
Och i stället för en fridfull död där pasienten får den smärtlindring som
han/hon behöver och får somna stilla in, kan det bli ett veckorlångt och mykcet
smärtsamt lidande innan döden äntligen tystar hjärtats uthålliga slag.
Detta är
ovärdigt, och onödig lidande.
Även som
privatperson har jag denna erfarenhet.
Båda mina
föreldrar dog i cancer.
Jag satt vid
bådas dödsbädd.
Min far kämpade mot cancern i flera år med två kateter och mycket besvär.
Men han älskade livet, och behöll hoppet om att han skulle bli lite
bättre lika in i det sista.
Två veckor
innan min far dog, sa han till läkarne att nu ville han åka ”hem” –
men det fick
han inte.
Det var ingen
som satte sig ner och talade med honom om det.
Det var bara
inget man talade om.
Min far hade tappert
kämpat kampen mot cancern i många år.
Två veckor
innan han dog orkade han inte mer.
I stället för
att bli respekterad för detta, så blev det två långa, tuffa och smärtsamma
väckor.
Ovärdigt, och
onödigt lidande.
Vi behöver en lagändring så att den pasient som önsker det, kan få en
dödlig dos med smärtställande och få avsluta livet på ett värdigt sätt, på en
tid han själv väljer.
Det behövs också en hållningsändring i samhället så att läkare kan ge
pasienten optimal smärtlindring utan att behöva frykta att möta anklagor i
efterhand.
I dag reser döende pasienter som önskar att avsluta livet på ett värdigt
sätt till Nerderländerna.
I stället borde de få avsluta livet i sin egen säng, i sitt eget trygga
hem, och inte på et hotellrum i ett fremmande land.
Som troende
vet jag att Jesus har segrat över döden, och att efter döden kommer mitt goda
liv att bli ännu bättre, därför att jag kommer att få vara med Herren.
Då får jag en ny och spännande kropp, så som vi kan läsa i Evangelierna
att Jesus hade efter att Han stod upp från de döda.
Det största Gud
har gett mig efter livet själv, är min egen fria vilja, och jag kan välja var
jag vill vara efter döden.
Jag känner
Jesus, därför är inte det något svårt val, jag vill vara med Honom.
Jag har gett
mitt liv till Honom, och Han är Herre i mitt liv.
Gud älskar oss alla, Han gör allt för att vi skall älska Han tillbaka.
En dag kommer Han att sätta stopp för allt det onda i världen.
Det kommer inte att ske utan kamp – det kan vi se tydelig tecken på i
världen i dag.
Om du inte
känner Honom, så tala till Honom i dag, innan det är för sent.
Även om vi är
friska, så vet vi inget om hur länge vi kommer att leva.
Livet kan ta
slut i morgon.
Kolla den unga kvinnan som har flyttat till Oregon för att få hjälp att dö:
Kolla också:
|
fredag 10. oktober 2014
Att få dö en värdig död (VIDEO)
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar