"För dagens människor är det blodiga offret på korset ofta tämligen svårsmält. Det är snarare vad Jesus sa och gjorde som kan inspirera: Att gå i hans fotspår, icke-våldets väg i solidaritet med de marginaliserade och fattiga. Att ta de maktlösas perspektiv, de som lever i utanförskap, som man säger nuförtiden.”
Jag tänker mig att Jesus är med mig,att Han lyssnar till vad jag säger. Och då tycker jag att hela frågan smuldrar bort och försvinner.
Jobbigt? Ja, det var jobbigt för Jesus. Men det var därför Han kom. Korset er det största vitnesbörd om Guds kärlek.
På mitt andra Alpha kurs, på kurskvällen om ”varför dog Jesus?”, fick jag nya tankar att balla med: Jesus dog inte bara för vår skuld, men Jesu död hade också betydelse för skapningar i den andliga världen. (Ef. 1 och 3. ) Det är en mindblowing tanke när man inte har tänkt så mycket på det innan.
Kanske är det just detta att vi måste utanför vår bekvämlighetszon när vi skall ta till oss ”Guds hämmligheter”, som gör att ting blir ”jobbiga”? Mycket kann vi inte förklara och fatta helt, och det är helt ok också för prester att säga det.
Det är stärka ord Paulus skriver om korset i 1.Kor.1 och 2.
”Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång.Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt - om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre.” 1.Kor 2:6-8
Det var svårt också för Paulus att greppa och förklara.
”Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande.” (v.9)
Jag längtar efter kyrkor där alla har Bibelskola därför att de har upptäckt vilka skatter som finns i Ordet, och där alla har plats i smågrupper där de kan växa i sin tro och sina gåvor. Men det är Anden som måste uppenbara för oss, säger Paulus.
”Och vi har inte fått världens ande, utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss. Därför talar vi heller inte om dessa ting med ord som mänsklig vishet har lärt oss, utan med ord som Anden har lärt oss - vi tolkar andliga ting med Andens hjälp. Den andlige tar inte emot vad Guds Ande säger, det är dårskap för honom, och han kan inte förstå det, eftersom det måste bedömmas på ett andligt sätt.” (v.12-14)
Men sen tror jag också att korset är nog – jag behöver inte kunna och veta så mycket – jag kan TRO på Jesus och Guds Ord.
För mig är korset segerns tecken.
Seger över synden, seger över döden, seger över det onda.
Korset ger mig min identitet som Guds elskade barn.
Han ger mitt indre öga ljus, så jag kan se viket hopp Han har kallat mig till,
vilket rikt och härligt arv Han ger mig blant de heliga!
Hur veldig Hans styrka är för mig som tror -
Samma oärhörda kraftsom Han med sin makt lät värka i Kristus, när Han uppväckte Honom från de döda och satte Han på sin högre sida i himlen.
Högt över alla härskare och makter och krafter och härrevälden!
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar